Sveriges till antal elever största gymnasieutbildning är Individuella Program, där elever som inte fått godkänt betyg i grundskolans basämnen får chans att läsa vidare. Framtidsgymnasiet i Göteborg har valt ett individanpassat koncept för att höja elevernas prestationer.
Framtidsgymnasiet i Göteborg har 55 procent IV-elever. Av dem tar åtta av tio studenten med godkända betyg.
– Vi följer samma riktlinjer och målkrav som alla andra skolor. Skillnaden är att vi ger alla en rättvis chans att arbeta annorlunda i en förändrad och moderniserad skola, säger rektor Jörgen Frohm.
Framgångskonceptet är att stötta eleverna utifrån den nivå där individen faktiskt befinner sig, en bedömning som inte är åldersrelaterad. Alla ska få utvecklas efter sina förutsättningar.
Elever som går IV-programmet har av olika skäl inte klarat grundskoleutbildningen och är ofta stämplade som stökiga eller problematiska.
– Istället för att prata om lågpresterande elever ser vi det som en lågpresterande organisation om skolan inte kan tillgodose elevens behov. Vårt mål är att genom positivt ledarskap lära ungdomarna att bli ledare i sina egna liv och ta ansvar för sina handlingar, säger Jörgen Frohm.
Till nytta för eleverna
Arbetet börjar vid skolstarten då varje elev får ett individuellt åtgärdspaket. Ungefär var tredje vecka hålls samtal där målen granskas och revideras. Samtalet är alltid styrt mot ett positivt mål – istället för att prata om risken för att bli underkänd diskuteras vad som krävs för att klara målen. Det är också viktigt att eleven förstår nyttan med utbildningen, att olika ämnen hänger ihop på ett sätt som ger ett sammanhang och gör skoltiden meningsfull. Därför integreras olika ämnen när kurserna planeras vilket sparar lärartimmar som istället kan sättas in där de bäst behövs.
Hela skolans personal har skrivit under ett styrdokument som säger att allt arbete på skolan ska vara till nytta för eleverna.
Vuxennärvaro
Framtidsgymnasiets lärare har obligatorisk undervisningstjänst 22,5 timmar per vecka. Vuxennärvaro en viktig del av gymnasiets framgång och innebär mer än att vara på plats under lektionerna. Till exempel så delar lärare och elever många utrymmen, även toaletter, och lärarrummen har glasväggar för att öka känslan av samhörighet. Det är en mycket påtaglig och fysisk närvaro som är nödvändig för att skapa respekt och förtroende.
Människor som behandlas negativt eller orättvist bedömt på ett felaktigt mänskligt värde kommer att återspegla den negativismen. På samma sätt kommer människor som behandlas positivt utifrån ett rättvist mänskligt värde kommer att återreflektera detta. Om människors progression mäts utifrån deras förutsättningar så är Jörgen Frohm övertygad om att motivationen till att vilja lära sig mer skulle öka lavinartat.
– Utveckling och konstruktiv feedback upplever alla människor som positivt och skolans roll är att utveckla människor med hjälp av pedagogik och metodik. Skolan ska inte segregera utan integrera, det står i lagen, konstaterar han.
Kommunicera kris
Åsikter och rykten sprids med ljusets hastighet via sociala medier. Det har fått kriskommunikation att bli ett viktigt redskap. Men det gäller att lära sig kommunicera rätt.
